Kommuner · Kommunalförbund
De osynliga miljonerna — kommunalförbunden
Vid sidan av de 16 kommunerna finns sex kommunalförbund som sköter tunga uppgifter tillsammans: hela socialtjänsten (KST), högstadierna, äldreboenden och avfallshanteringen. De är egna juridiska enheter, men kommunerna betalar in till dem — tillsammans 63 M€ under 2025, ca 2 040 € per invånare. I kommunernas egna bokslut syns detta bara som ”köpta tjänster”; här bryts det ut.
KST är den enskilt största utgiftsposten i hela den kommunala sektorn — större än de flesta kommuners hela budget. Förbunden går per konstruktion med nollresultat: medlems kommunernas betalningsandelar sätts så att de exakt täcker nettokostnaden. Mise är undantaget — det tar ut avfallsavgifter och bygger eget kapital.
Kommunalförbunden totalt 2025
63 M€
~2 040 € per invånare · sex förbund
KST — hela socialtjänsten
38,1 M€
1 236 €/inv · +24 % sedan starten 2021
KST:s personal
274 åv
307 anställda (budget 2025) — 55 % av kostnaden är löner
De sex kommunalförbunden efter kostnad (2025)
Verksamhetens kostnader i miljoner euro — KST är i särklass störst
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF027, bokslut 2025
KST under luppen — hela socialtjänsten i ett förbund
KST:s kostnad per invånare 2021–2025
Bruttokostnad delat med Ålands befolkning — +22 % på fyra år, klart över inflation och befolkningstillväxt
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF027; befolkning BE004
Vad KST lägger pengarna på (2025)
Bruttokostnad per servicegren, M€ — funktionshinderservice dominerar (ärvt från Omsorgsförbundet)
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF034, bokslut 2025
Vem betalar för KST? Medlemskommunernas andelar
Fördelning 50 % efter invånarantal, 50 % efter skattekraft — därför bär de skattestarka kommunerna mer
Källa: Kommunernas socialtjänst (KST) — KST budget 2025 (indikativt; bygger på 2022 års skattekraft/befolkning)
Mariehamn ensam bär ca 41 % av KST:s kostnad (13,1 mn €) — inte för att staden använder mest, utan för att den står för 44 % av Ålands skattekraft. Skattekraftshalvan gör att de starka kommunerna i praktiken subventionerar de mindre, vilket varit en återkommande tvistefråga sedan KST bildades 2021 genom en påtvingad sammanslagning av kommunernas socialtjänster. KST:s egen budget 2025 noterar att en boendeomstrukturering ”har visat sig vara för stor” och att ”intresseorganisationer och personal har påtalat en upplevd försämring”, samtidigt som resurserna för personlig assistans budgeterades ned från 19,0 till 13,2 årsverken.