Kommunen öppnar restaurang och söker krögare
Ett café och matservering i hamnmagasinet i Öra hamn ska höja profilen för Öra strand; en marknadsföringsgrupp letar krögare. Budgeten kallar det ”Den största investeringen i budgeten”.
Kommuner
Åland har 16 kommuner för 30 836 invånare — från Mariehamn med 11 957 till Sottunga med 101. Varje kommun har eget fullmäktige, egen förvaltning och egen skattesats. Här jämförs strukturen, skattesatserna och driftskostnaderna.
Skattesatserna är inte rakt jämförbara mellan länderna: i Finland (och på Åland) sänktes kommunalskatten kraftigt 2023 när vården flyttades till staten/välfärdsområdena, medan den svenska kommunalskatten (kommun + region) fortfarande finansierar sjukvården. Jämför därför åländska kommuner med varandra — och länder med länder via skattekvoten på BNP-sidan.
Kommunernas egna budgetar 2026 — alla på ett ställe
Budgeterar underskott 2026
12 av 16
endast 4 kommuner budgeterar överskott
Största underskottet
−1,03 mn €
Mariehamn — budget 2026
Klicka en kommun
→ profil
Varje rad länkar till kommunens budgetflaggor, trendkurvor och budget-PDF
| Kommun | Skattesats 2026 | Budgeterat resultat 2026 | Årsbidrag 2026 | Investeringar 2026 | Budget |
|---|---|---|---|---|---|
| Mariehamn | 17,00 % | −1 033 907 € | +4 798 473 € | 10,5 mn € | PDF → |
| Hammarland | 18,00 % | −751 909 € | −144 390 € | 371 tn € | PDF → |
| Lumparland | 19,50 % | −722 292 € | −531 575 € | 55,0 tn € | PDF → |
| Kumlinge | 19,30 % | −687 787 € | −537 858 € | 127 tn € | PDF → |
| Eckerö | 18,50 % | −496 979 € | −77 199 € | 281 tn € | PDF → |
| Kökar | 19,70 % | −404 766 € | −298 902 € | — | PDF → |
| Saltvik | 18,50 % | −370 956 € | +291 544 € | 935 tn € | PDF → |
| Föglö | 18,50 % | −292 805 € | +65 402 € | 264 tn € | PDF → |
| Geta | 18,50 % | −200 716 € | −40 716 € | 134 tn € | PDF → |
| Brändö | 17,70 % | −179 680 € | −6 717 € | 752 tn € | PDF → |
| Vårdö | 19,00 % | −173 000 € | +62 302 € | 185 tn € | PDF → |
| Jomala | 17,50 % | −134 074 € | +1 753 993 € | 5,58 mn € | PDF → |
| Sottunga | 18,00 % | +9 161 € | +49 000 € | — | PDF → |
| Lemland | 17,80 % | +55 922 € | +959 309 € | 294 tn € | PDF → |
| Sund | 19,00 % | +85 410 € | +555 360 € | 785 tn € | PDF → |
| Finström | 19,00 % | +215 571 € | +915 571 € | 2,25 mn € | PDF → |
Alla belopp ur kommunernas egna budgetdokument 2026, hämtade från respektive hemsida. Rött = underskott/negativt årsbidrag. Klicka på en kommun för flaggbara poster (i budgetens egna ord), fleråriga trendkurvor och länk till dokumentet. Ett budgetbeslut är inte bevis på slöseri — det visar vad kommunen själv planerar.
Luriga budgetposter — kommun för kommun
Det som får ögonbrynen att höjas i budgetarna 2026: dolda framtida åtaganden, poster som skjuts mellan år, och satsningar som skaver mot ekonomin. En vässad höjdpunkt per kommun — formuleringarna följer dokumentens egna. En post är inte bevis på slöseri; urvalet visar vad som är värt en extra blick.
Ett café och matservering i hamnmagasinet i Öra hamn ska höja profilen för Öra strand; en marknadsföringsgrupp letar krögare. Budgeten kallar det ”Den största investeringen i budgeten”.
Aktier i fastighetsbolag (300 000 €) plus köp av markområde för bostäder (200 000 €) är det största blocket i investeringsprogrammet — samtidigt som årsbidraget är negativt och norra färjelinjen hotas.
”Totalbudget för investeringen 17 900 000 euro”, men projektet ”påbörjas efter att nödvändiga politiska beslut har fattats” och belastar 2026 med noll. Ett stort framtida åtagande utanför årets siffror.
Fullmäktige strök bostadsprojektet ur budgeten men uppmanade styrelsen att arbeta vidare och ”återkomma … med anhållan om tilläggsbudget”. Posten kan alltså dyka upp igen mitt under året.
Trots underskott och lån om 700 000 € enbart för likviditet inrättas nya ordinarie tjänster (28,56 → 29,76 årsverken), samtidigt som skolassistenten tas bort, tidningsprenumerationerna sägs upp och försäljning av skotern utreds.
Kommunen fick bara 6 av 17 månaders förskottsskatt utbetald (nov 2023–mars 2025) och ansökte om 600 000 € i extra likviditetsstöd — ”Landskapsregeringen beviljade dock endast 200 000 euro”.
Extern finansiering till skolbygget nekades hösten 2025 — kommunens egen rapport säger att förslaget ”inte finansiellt är genomförbart” — men projektet (kostnadsram 2,5 M€, varav 1,5 M€ lån) ligger ändå kvar med byggstart ”tidigast mot slutet av 2026”.
Hela kalkylen om 1 360 000 € för vattenskadan i Hammargården bokförs under verksamhetens kostnader — ”För närvarande saknas beslut om eventuella försäkringsersättningar”. Det driver större delen av underskottet.
Direktören lyfter fram att verksamhetsintäkterna ökar 38 % mot budget 2025 — men de är fortfarande lägre än utfallet i bokslut 2024. En positiv rubrik som tål att nagelfaras.
Personalens friskvårdsförmån dubbleras från 100 till 200 €/anställd samma år som kommunen ”budgeterar … för ett betydande underskott om drygt 170 000 euro”; nytt ekonomisystem ”kan leda till en del kringkostnader”.
Skattesatsen sänks från 19,50 till 19,00 % samtidigt som fem sektorer fick i uppdrag att minska budgetförslagen med minst 75 000 € var, bl.a. ”Barnskötare minskning från hösten 20 000”.
Andra behandlingen innehöll en liten skattesänkning, men fullmäktige ”gick efter omröstning in för att bibehålla inkomstskattesatsen på 19,0 procent” — högst av grannkommunerna — trots att kommunen är skuldfri med 90 % soliditet och budgeterar överskott.
”Kommunen planerar att uppta lån för samtliga investeringar 2026”. Kommundirektören varnar dessutom att om en grannkommun blir kriskommun ”kan resultatet mycket väl bli att Jomala slås ihop med en eller flera mindre kommuner”.
Budgeten konstaterar själv att det är ”troligt att kommunen vid bokslut 2027 … kommer klassas som en kriskommun”. Skattehöjningen till 19,30 % ”bromsar … men är inte någon totallösning”; likvida medel projiceras falla till noll.
Negativt årsbidrag (−77 000 €), men skattesatsen hålls oförändrad ”med stöd av den fortsatt starka likviditeten” — kassan projiceras falla från ~3,2 till ~1,8 M€. En framskjuten skattehöjning aviseras för planperioden.
Budgeterar +9 161 € överskott, men planåren 2027–2028 vänder till −70 100 / −127 150 € ”vilket finansieras med likvida medel”. Köper dessutom ut Ålandsbankens aktier i FAB Nymars för 15 000 €.
Kommuner på Åland
16
varav 9 med färre än 1 000 invånare
Mediankommunen, Åland
512 inv.
2025 · ÅSUB
Mediankommunen, Finland
5 983 inv.
2025 · Kommunförbundet
Mediankommunen, Sverige
16 181 inv.
2024 · SCB
Uttaxeringsprocent på förvärvsinkomst, sorterad från lägst till högst
Vägt medel: 17,70 %
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF018, kommunernas fastställda skattesatser
Kommunens driftsekonomi netto delat med befolkningen — små kommuner kostar mer per invånare
Åland totalt: 6 205 € per invånare
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF041, bokslut 2025
Skärgårdskommunerna ligger högst: Kumlinge 9 410 €, Brändö 7 914 € och Föglö 7 721 € per invånare, mot 6 205 € för Åland totalt. Smådriftsnackdelar i både service och administration är en central del av överadministrationsfrågan — se även förvaltningssidan.
Observera: olika ansvar bakom satserna — se förbehållet ovan
Källa: ÅSUB · Kommunförbundet (FI) · SCB — skatteåret 2026
Hälften av kommunerna är mindre än så här
Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik · Kommunförbundet (FI) · SCB — 2025 (Åland, Finland), 2024 (Sverige)
Utvecklingen över tid
Kommunerna totalt — +33 % på tio år. Seriebrott i sektorindelningen 2021 (KST-reformen) påverkar inte totalen.
Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabeller OF011/OF033/OF041
Skatteintäkter totalt respektive landskapsandelar från landskapet Åland, EUR per invånare
Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabell OF002, bokslut; befolkning BE004
+20 % på 25 år — medan kommunindelningen är oförändrad. Fler invånare, samma sexton förvaltningar.
Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik — PxWeb-tabell BE004, befolkning 31.12
Åland 15 678 € — drygt 40 % över Finland. Definitionerna skiljer något (skolskjuts m.m.); jämför nivå snarare än exakta tal.
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Statistikcentralen, utbildningsekonomi (12g7) · Kolada (RKA) — SE: N15027 hemkommun inkl. skolskjuts, omräknat 11,43 SEK/EUR
OBS: helt olika uppdrag bakom talen — hovra för definitionerna. Åland och Sverige mest lika i omfattning.
Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Kolada (RKA) · Kommunförbundet (FI) — Sverige omräknat 11,43 SEK/EUR; Finland ≈ verksamhetsbidrag
Kommunreformernas historia
Sverige sedan 1951
2 498 → 290
−88 % — två stora reformer (1952 och 1962–74)
Finland sedan 1940-talet
603 → 308
−49 % — löpande sammanslagningar, senast 2025
Åland sedan 1910
16 → 16
±0 — inga sammanslagningar på över ett sekel
| Land | År | Antal kommuner | Händelse |
|---|---|---|---|
| Sverige | 1951 | 2 498 | Före storkommunreformen |
| 1952 | 1 037 | Storkommunreformen | |
| 1974 | 278 | Kommunblocksreformen genomförd | |
| 2003– | 290 | Knivsta bryts ur Uppsala — oförändrat sedan dess | |
| Finland | 1940-tal | 603 | Toppnotering (Kuntaliitto) |
| 2000 | 452 | ||
| 2010 | 342 | Kommunsammanslagningsvågen 2009 | |
| 2025– | 308 | Pertunmaa → Mäntyharju; 292 på fastlandet + Ålands 16 | |
| Åland | 1910 | 16 | Samma 16 kommuner i ÅSUB:s statistik ända sedan 1910 |
| 2026 | 16 | Inga sammanslagningar — endast en gränsjustering (1961) |
Källor: SKR/SKHI och SCB (Sverige), Kuntaliitto och Statistikcentralen (Finland), ÅSUB BE004 (Åland). Finlands 1940-talstopp anges till 602–603 beroende på källa. Medan grannländerna mötte befolkningstillväxt och stigande servicekrav med strukturreformer har Ålands kommunkarta legat still — med 30 836 invånare fördelade på samma 16 förvaltningar.
Alla 16 kommuner — klicka på en kommun för granskningsprofil
| Kommun | Befolkning (2025) | Skattesats (2026) | Nettodrift €/inv (2025) | Allmän förvaltning €/inv (2024) | Årsbidrag €/inv (2025) | Lånestock €/inv (2025) | Soliditet (2025) | Skola €/elev (2025) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mariehamn | 11 957 | 17,00 % | 6 002 | 78 | 735 | 1 082 | 84 % | 14 265 |
| Jomala | 5 817 | 17,50 % | 6 009 | 64 | 243 | 606 | 67 % | 16 894 |
| Finström | 2 625 | 19,00 % | 5 669 | 94 | 898 | 1 314 | 74 % | 16 899 |
| Lemland | 2 139 | 17,80 % | 6 158 | 179 | 549 | 2 612 | 40 % | 14 966 |
| Saltvik | 1 802 | 18,50 % | 6 387 | 124 | 770 | 1 687 | 65 % | 17 198 |
| Hammarland | 1 644 | 18,00 % | 6 452 | 108 | 108 | 1 103 | 77 % | 17 602 |
| Sund | 1 018 | 19,00 % | 6 026 | 199 | 739 | 0 | 91 % | 19 160 |
| Eckerö | 961 | 18,50 % | 6 680 | 251 | 290 | 424 | 81 % | 21 913 |
| Föglö | 512 | 18,50 % | 7 721 | 534 | 945 | 500 | 83 % | 23 113 |
| Geta | 512 | 18,50 % | 6 883 | 113 | 100 | 1 963 | 46 % | 25 872 |
| Vårdö | 465 | 19,00 % | 7 234 | 218 | 626 | 1 303 | 47 % | 23 583 |
| Brändö | 430 | 17,70 % | 7 914 | 312 | 444 | 195 | 82 % | 44 333 |
| Lumparland | 371 | 19,50 % | 7 666 | 598 | 307 | 7 536 | 8 % | 20 355 |
| Kumlinge | 271 | 19,30 % | 9 410 | 308 | 159 | 1 229 | 65 % | 46 000 |
| Kökar | 211 | 19,70 % | 7 502 | 485 | 1 014 | 11 265 | 6 % | 79 000 |
| Sottunga | 101 | 18,00 % | 6 644 | 1 396 | 1 406 | 2 257 | 73 % | 8 556 |
”Allmän förvaltning” är ÅSUB:s snäva serviceklass (exkl. stödtjänster och kommunalförbundens administration); 2024 används eftersom Mariehamn omklassificerade 2025. Skolkostnaden är nettodriftskostnad per elev — kommuner med mycket få elever (Kökar 3, Kumlinge 14, Brändö 18) får instabila tal. Lumparland och Kökar har negativt ackumulerat resultat och soliditet under 10 % — klicka på kommunen för granskningen.