Kommuner

Sexton kommuner för trettiotusen invånare

Åland har 16 kommuner för 30 836 invånare — från Mariehamn med 11 957 till Sottunga med 101. Varje kommun har eget fullmäktige, egen förvaltning och egen skattesats. Här jämförs strukturen, skattesatserna och driftskostnaderna.

Skattesatserna är inte rakt jämförbara mellan länderna: i Finland (och på Åland) sänktes kommunalskatten kraftigt 2023 när vården flyttades till staten/välfärdsområdena, medan den svenska kommunalskatten (kommun + region) fortfarande finansierar sjukvården. Jämför därför åländska kommuner med varandra — och länder med länder via skattekvoten på BNP-sidan.

Kommuner på Åland

16

varav 9 med färre än 1 000 invånare

Mediankommunen, Åland

512 inv.

2025 · ÅSUB

Mediankommunen, Finland

5 983 inv.

2025 · Kommunförbundet

Mediankommunen, Sverige

16 181 inv.

2024 · SCB

Kommunal skattesats per åländsk kommun (2026)

Uttaxeringsprocent på förvärvsinkomst, sorterad från lägst till högst

Vägt medel: 17,70 %

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF018, kommunernas fastställda skattesatser

Nettodriftskostnader per invånare (2025)

Kommunens driftsekonomi netto delat med befolkningen — små kommuner kostar mer per invånare

Åland totalt: 6 205 € per invånare

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF041, bokslut 2025

Skärgårdskommunerna ligger högst: Kumlinge 9 410 €, Brändö 7 914 € och Föglö 7 721 € per invånare, mot 6 205 € för Åland totalt. Smådriftsnackdelar i både service och administration är en central del av överadministrationsfrågan — se även förvaltningssidan.

Genomsnittlig kommunalskatt

Observera: olika ansvar bakom satserna — se förbehållet ovan

Källa: ÅSUB · Kommunförbundet (FI) · SCB — skatteåret 2026

Mediankommunens storlek

Hälften av kommunerna är mindre än så här

Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik · Kommunförbundet (FI) · SCB — 2025 (Åland, Finland), 2024 (Sverige)

Utvecklingen över tid

Nettodriftskostnader per invånare 2015–2025

Kommunerna totalt — +33 % på tio år. Seriebrott i sektorindelningen 2021 (KST-reformen) påverkar inte totalen.

Ålands kommuner

Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabeller OF011/OF033/OF041

Kommunernas finansiering per invånare 2015–2025

Skatteintäkter totalt respektive landskapsandelar från landskapet Åland, EUR per invånare

SkatteintäkterLandskapsandelar

Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabell OF002, bokslut; befolkning BE004

Ålands befolkning 2000–2025

+20 % på 25 år — medan kommunindelningen är oförändrad. Fler invånare, samma sexton förvaltningar.

Åland

Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik — PxWeb-tabell BE004, befolkning 31.12

Grundskolans kostnad per elev (2024)

Åland 15 678 € — drygt 40 % över Finland. Definitionerna skiljer något (skolskjuts m.m.); jämför nivå snarare än exakta tal.

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Statistikcentralen, utbildningsekonomi (12g7) · Kolada (RKA) — SE: N15027 hemkommun inkl. skolskjuts, omräknat 11,43 SEK/EUR

Kommunernas nettokostnader per invånare (2024)

OBS: helt olika uppdrag bakom talen — hovra för definitionerna. Åland och Sverige mest lika i omfattning.

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Kolada (RKA) · Kommunförbundet (FI) — Sverige omräknat 11,43 SEK/EUR; Finland ≈ verksamhetsbidrag

Kommunreformernas historia

Sverige sedan 1951

2 498 → 290

−88 % — två stora reformer (1952 och 1962–74)

Finland sedan 1940-talet

603 → 308

−49 % — löpande sammanslagningar, senast 2025

Åland sedan 1910

16 → 16

±0 — inga sammanslagningar på över ett sekel

Land År Antal kommuner Händelse
Sverige 1951 2 498 Före storkommunreformen
1952 1 037 Storkommunreformen
1974 278 Kommunblocksreformen genomförd
2003– 290 Knivsta bryts ur Uppsala — oförändrat sedan dess
Finland 1940-tal 603 Toppnotering (Kuntaliitto)
2000 452
2010 342 Kommunsammanslagningsvågen 2009
2025– 308 Pertunmaa → Mäntyharju; 292 på fastlandet + Ålands 16
Åland 1910 16 Samma 16 kommuner i ÅSUB:s statistik ända sedan 1910
2026 16 Inga sammanslagningar — endast en gränsjustering (1961)

Källor: SKR/SKHI och SCB (Sverige), Kuntaliitto och Statistikcentralen (Finland), ÅSUB BE004 (Åland). Finlands 1940-talstopp anges till 602–603 beroende på källa. Medan grannländerna mötte befolkningstillväxt och stigande servicekrav med strukturreformer har Ålands kommunkarta legat still — med 30 836 invånare fördelade på samma 16 förvaltningar.

Alla 16 kommuner — klicka på en kommun för granskningsprofil

Kommun Befolkning (2025) Skattesats (2026) Nettodrift €/inv (2025) Allmän förvaltning €/inv (2024) Årsbidrag €/inv (2025) Lånestock €/inv (2025) Soliditet (2025) Skola €/elev (2025)
Mariehamn 11 957 17,00 % 6 002 78 735 1 082 84 % 14 265
Jomala 5 817 17,50 % 6 009 64 243 606 67 % 16 894
Finström 2 625 19,00 % 5 669 94 898 1 314 74 % 16 899
Lemland 2 139 17,80 % 6 158 179 549 2 612 40 % 14 966
Saltvik 1 802 18,50 % 6 387 124 770 1 687 65 % 17 198
Hammarland 1 644 18,00 % 6 452 108 108 1 103 77 % 17 602
Sund 1 018 19,00 % 6 026 199 739 0 91 % 19 160
Eckerö 961 18,50 % 6 680 251 290 424 81 % 21 913
Föglö 512 18,50 % 7 721 534 945 500 83 % 23 113
Geta 512 18,50 % 6 883 113 100 1 963 46 % 25 872
Vårdö 465 19,00 % 7 234 218 626 1 303 47 % 23 583
Brändö 430 17,70 % 7 914 312 444 195 82 % 44 333
Lumparland 371 19,50 % 7 666 598 307 7 536 8 % 20 355
Kumlinge 271 19,30 % 9 410 308 159 1 229 65 % 46 000
Kökar 211 19,70 % 7 502 485 1 014 11 265 6 % 79 000
Sottunga 101 18,00 % 6 644 1 396 1 406 2 257 73 % 8 556

”Allmän förvaltning” är ÅSUB:s snäva serviceklass (exkl. stödtjänster och kommunalförbundens administration); 2024 används eftersom Mariehamn omklassificerade 2025. Skolkostnaden är nettodriftskostnad per elev — kommuner med mycket få elever (Kökar 3, Kumlinge 14, Brändö 18) får instabila tal. Lumparland och Kökar har negativt ackumulerat resultat och soliditet under 10 % — klicka på kommunen för granskningen.