Kommuner

Sexton kommuner för trettiotusen invånare

Åland har 16 kommuner för 30 836 invånare — från Mariehamn med 11 957 till Sottunga med 101. Varje kommun har eget fullmäktige, egen förvaltning och egen skattesats. Här jämförs strukturen, skattesatserna och driftskostnaderna.

Skattesatserna är inte rakt jämförbara mellan länderna: i Finland (och på Åland) sänktes kommunalskatten kraftigt 2023 när vården flyttades till staten/välfärdsområdena, medan den svenska kommunalskatten (kommun + region) fortfarande finansierar sjukvården. Jämför därför åländska kommuner med varandra — och länder med länder via skattekvoten på BNP-sidan.

Kommunernas egna budgetar 2026 — alla på ett ställe

Budgeterar underskott 2026

12 av 16

endast 4 kommuner budgeterar överskott

Största underskottet

−1,03 mn €

Mariehamn — budget 2026

Klicka en kommun

→ profil

Varje rad länkar till kommunens budgetflaggor, trendkurvor och budget-PDF

Kommun Skattesats 2026 Budgeterat resultat 2026 Årsbidrag 2026 Investeringar 2026 Budget
Mariehamn 17,00 % −1 033 907 € +4 798 473 € 10,5 mn € PDF →
Hammarland 18,00 % −751 909 € −144 390 € 371 tn € PDF →
Lumparland 19,50 % −722 292 € −531 575 € 55,0 tn € PDF →
Kumlinge 19,30 % −687 787 € −537 858 € 127 tn € PDF →
Eckerö 18,50 % −496 979 € −77 199 € 281 tn € PDF →
Kökar 19,70 % −404 766 € −298 902 € PDF →
Saltvik 18,50 % −370 956 € +291 544 € 935 tn € PDF →
Föglö 18,50 % −292 805 € +65 402 € 264 tn € PDF →
Geta 18,50 % −200 716 € −40 716 € 134 tn € PDF →
Brändö 17,70 % −179 680 € −6 717 € 752 tn € PDF →
Vårdö 19,00 % −173 000 € +62 302 € 185 tn € PDF →
Jomala 17,50 % −134 074 € +1 753 993 € 5,58 mn € PDF →
Sottunga 18,00 % +9 161 € +49 000 € PDF →
Lemland 17,80 % +55 922 € +959 309 € 294 tn € PDF →
Sund 19,00 % +85 410 € +555 360 € 785 tn € PDF →
Finström 19,00 % +215 571 € +915 571 € 2,25 mn € PDF →

Alla belopp ur kommunernas egna budgetdokument 2026, hämtade från respektive hemsida. Rött = underskott/negativt årsbidrag. Klicka på en kommun för flaggbara poster (i budgetens egna ord), fleråriga trendkurvor och länk till dokumentet. Ett budgetbeslut är inte bevis på slöseri — det visar vad kommunen själv planerar.

Luriga budgetposter — kommun för kommun

Det som får ögonbrynen att höjas i budgetarna 2026: dolda framtida åtaganden, poster som skjuts mellan år, och satsningar som skaver mot ekonomin. En vässad höjdpunkt per kommun — formuleringarna följer dokumentens egna. En post är inte bevis på slöseri; urvalet visar vad som är värt en extra blick.

Kommunen öppnar restaurang och söker krögare

Ett café och matservering i hamnmagasinet i Öra hamn ska höja profilen för Öra strand; en marknadsföringsgrupp letar krögare. Budgeten kallar det ”Den största investeringen i budgeten”.

Brändö 520 000 €

Aktie- och markköp för 520 000 € i ett underskottsår

Aktier i fastighetsbolag (300 000 €) plus köp av markområde för bostäder (200 000 €) är det största blocket i investeringsprogrammet — samtidigt som årsbidraget är negativt och norra färjelinjen hotas.

Mariehamn 17,9 M€

Demenscenter för 17,9 M€ — men 0 € syns i budgeten

”Totalbudget för investeringen 17 900 000 euro”, men projektet ”påbörjas efter att nödvändiga politiska beslut har fattats” och belastar 2026 med noll. Ett stort framtida åtagande utanför årets siffror.

Saltvik 650 000 €

Ett 650 000 €-projekt ströks — ”återkom med tilläggsbudget”

Fullmäktige strök bostadsprojektet ur budgeten men uppmanade styrelsen att arbeta vidare och ”återkomma … med anhållan om tilläggsbudget”. Posten kan alltså dyka upp igen mitt under året.

Nya fasta tjänster — mitt i en saneringsplan

Trots underskott och lån om 700 000 € enbart för likviditet inrättas nya ordinarie tjänster (28,56 → 29,76 årsverken), samtidigt som skolassistenten tas bort, tidningsprenumerationerna sägs upp och försäljning av skotern utreds.

Kökar 200 000 av 600 000 €

Fick 200 000 av 600 000 € begärt likviditetsstöd

Kommunen fick bara 6 av 17 månaders förskottsskatt utbetald (nov 2023–mars 2025) och ansökte om 600 000 € i extra likviditetsstöd — ”Landskapsregeringen beviljade dock endast 200 000 euro”.

Föglö 2,5 M€

Skolbygge på 2,5 M€ som inte är finansierat

Extern finansiering till skolbygget nekades hösten 2025 — kommunens egen rapport säger att förslaget ”inte finansiellt är genomförbart” — men projektet (kostnadsram 2,5 M€, varav 1,5 M€ lån) ligger ändå kvar med byggstart ”tidigast mot slutet av 2026”.

Hammarland 1,36 M€

Oförsäkrad vattenskada på 1,36 M€ bokförs som kostnad

Hela kalkylen om 1 360 000 € för vattenskadan i Hammargården bokförs under verksamhetens kostnader — ”För närvarande saknas beslut om eventuella försäkringsersättningar”. Det driver större delen av underskottet.

”Intäkterna upp 38 %” — men under fjolårets bokslut

Direktören lyfter fram att verksamhetsintäkterna ökar 38 % mot budget 2025 — men de är fortfarande lägre än utfallet i bokslut 2024. En positiv rubrik som tål att nagelfaras.

Höjer friskvårdsförmånen mitt i en ”ansträngd” ekonomi

Personalens friskvårdsförmån dubbleras från 100 till 200 €/anställd samma år som kommunen ”budgeterar … för ett betydande underskott om drygt 170 000 euro”; nytt ekonomisystem ”kan leda till en del kringkostnader”.

Sänker skatten — och sparar samtidigt 75 000 € per sektor

Skattesatsen sänks från 19,50 till 19,00 % samtidigt som fem sektorer fick i uppdrag att minska budgetförslagen med minst 75 000 € var, bl.a. ”Barnskötare minskning från hösten 20 000”.

Röstade ned en skattesänkning för att bygga reserver

Andra behandlingen innehöll en liten skattesänkning, men fullmäktige ”gick efter omröstning in för att bibehålla inkomstskattesatsen på 19,0 procent” — högst av grannkommunerna — trots att kommunen är skuldfri med 90 % soliditet och budgeterar överskott.

Lånar till samtliga investeringar — efter att ha varit skuldfritt

”Kommunen planerar att uppta lån för samtliga investeringar 2026”. Kommundirektören varnar dessutom att om en grannkommun blir kriskommun ”kan resultatet mycket väl bli att Jomala slås ihop med en eller flera mindre kommuner”.

Räknar med att bli klassad som kriskommun 2027

Budgeten konstaterar själv att det är ”troligt att kommunen vid bokslut 2027 … kommer klassas som en kriskommun”. Skattehöjningen till 19,30 % ”bromsar … men är inte någon totallösning”; likvida medel projiceras falla till noll.

Tär på kassan i stället för att höja skatten

Negativt årsbidrag (−77 000 €), men skattesatsen hålls oförändrad ”med stöd av den fortsatt starka likviditeten” — kassan projiceras falla från ~3,2 till ~1,8 M€. En framskjuten skattehöjning aviseras för planperioden.

Överskott i år — men planåren vänder till minus

Budgeterar +9 161 € överskott, men planåren 2027–2028 vänder till −70 100 / −127 150 € ”vilket finansieras med likvida medel”. Köper dessutom ut Ålandsbankens aktier i FAB Nymars för 15 000 €.

Kommuner på Åland

16

varav 9 med färre än 1 000 invånare

Mediankommunen, Åland

512 inv.

2025 · ÅSUB

Mediankommunen, Finland

5 983 inv.

2025 · Kommunförbundet

Mediankommunen, Sverige

16 181 inv.

2024 · SCB

Kommunal skattesats per åländsk kommun (2026)

Uttaxeringsprocent på förvärvsinkomst, sorterad från lägst till högst

Vägt medel: 17,70 %

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF018, kommunernas fastställda skattesatser

Nettodriftskostnader per invånare (2025)

Kommunens driftsekonomi netto delat med befolkningen — små kommuner kostar mer per invånare

Åland totalt: 6 205 € per invånare

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi — PxWeb-tabell OF041, bokslut 2025

Skärgårdskommunerna ligger högst: Kumlinge 9 410 €, Brändö 7 914 € och Föglö 7 721 € per invånare, mot 6 205 € för Åland totalt. Smådriftsnackdelar i både service och administration är en central del av överadministrationsfrågan — se även förvaltningssidan.

Genomsnittlig kommunalskatt

Observera: olika ansvar bakom satserna — se förbehållet ovan

Källa: ÅSUB · Kommunförbundet (FI) · SCB — skatteåret 2026

Mediankommunens storlek

Hälften av kommunerna är mindre än så här

Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik · Kommunförbundet (FI) · SCB — 2025 (Åland, Finland), 2024 (Sverige)

Utvecklingen över tid

Nettodriftskostnader per invånare 2015–2025

Kommunerna totalt — +33 % på tio år. Seriebrott i sektorindelningen 2021 (KST-reformen) påverkar inte totalen.

Ålands kommuner

Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabeller OF011/OF033/OF041

Kommunernas finansiering per invånare 2015–2025

Skatteintäkter totalt respektive landskapsandelar från landskapet Åland, EUR per invånare

SkatteintäkterLandskapsandelar

Källa: ÅSUB PxWeb-databas — PxWeb-tabell OF002, bokslut; befolkning BE004

Ålands befolkning 2000–2025

+20 % på 25 år — medan kommunindelningen är oförändrad. Fler invånare, samma sexton förvaltningar.

Åland

Källa: ÅSUB, befolkningsstatistik — PxWeb-tabell BE004, befolkning 31.12

Grundskolans kostnad per elev (2024)

Åland 15 678 € — drygt 40 % över Finland. Definitionerna skiljer något (skolskjuts m.m.); jämför nivå snarare än exakta tal.

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Statistikcentralen, utbildningsekonomi (12g7) · Kolada (RKA) — SE: N15027 hemkommun inkl. skolskjuts, omräknat 11,43 SEK/EUR

Kommunernas nettokostnader per invånare (2024)

OBS: helt olika uppdrag bakom talen — hovra för definitionerna. Åland och Sverige mest lika i omfattning.

Källa: ÅSUB, kommunal ekonomi · Kolada (RKA) · Kommunförbundet (FI) — Sverige omräknat 11,43 SEK/EUR; Finland ≈ verksamhetsbidrag

Kommunreformernas historia

Sverige sedan 1951

2 498 → 290

−88 % — två stora reformer (1952 och 1962–74)

Finland sedan 1940-talet

603 → 308

−49 % — löpande sammanslagningar, senast 2025

Åland sedan 1910

16 → 16

±0 — inga sammanslagningar på över ett sekel

Land År Antal kommuner Händelse
Sverige 1951 2 498 Före storkommunreformen
1952 1 037 Storkommunreformen
1974 278 Kommunblocksreformen genomförd
2003– 290 Knivsta bryts ur Uppsala — oförändrat sedan dess
Finland 1940-tal 603 Toppnotering (Kuntaliitto)
2000 452
2010 342 Kommunsammanslagningsvågen 2009
2025– 308 Pertunmaa → Mäntyharju; 292 på fastlandet + Ålands 16
Åland 1910 16 Samma 16 kommuner i ÅSUB:s statistik ända sedan 1910
2026 16 Inga sammanslagningar — endast en gränsjustering (1961)

Källor: SKR/SKHI och SCB (Sverige), Kuntaliitto och Statistikcentralen (Finland), ÅSUB BE004 (Åland). Finlands 1940-talstopp anges till 602–603 beroende på källa. Medan grannländerna mötte befolkningstillväxt och stigande servicekrav med strukturreformer har Ålands kommunkarta legat still — med 30 836 invånare fördelade på samma 16 förvaltningar.

Alla 16 kommuner — klicka på en kommun för granskningsprofil

Kommun Befolkning (2025) Skattesats (2026) Nettodrift €/inv (2025) Allmän förvaltning €/inv (2024) Årsbidrag €/inv (2025) Lånestock €/inv (2025) Soliditet (2025) Skola €/elev (2025)
Mariehamn 11 957 17,00 % 6 002 78 735 1 082 84 % 14 265
Jomala 5 817 17,50 % 6 009 64 243 606 67 % 16 894
Finström 2 625 19,00 % 5 669 94 898 1 314 74 % 16 899
Lemland 2 139 17,80 % 6 158 179 549 2 612 40 % 14 966
Saltvik 1 802 18,50 % 6 387 124 770 1 687 65 % 17 198
Hammarland 1 644 18,00 % 6 452 108 108 1 103 77 % 17 602
Sund 1 018 19,00 % 6 026 199 739 0 91 % 19 160
Eckerö 961 18,50 % 6 680 251 290 424 81 % 21 913
Föglö 512 18,50 % 7 721 534 945 500 83 % 23 113
Geta 512 18,50 % 6 883 113 100 1 963 46 % 25 872
Vårdö 465 19,00 % 7 234 218 626 1 303 47 % 23 583
Brändö 430 17,70 % 7 914 312 444 195 82 % 44 333
Lumparland 371 19,50 % 7 666 598 307 7 536 8 % 20 355
Kumlinge 271 19,30 % 9 410 308 159 1 229 65 % 46 000
Kökar 211 19,70 % 7 502 485 1 014 11 265 6 % 79 000
Sottunga 101 18,00 % 6 644 1 396 1 406 2 257 73 % 8 556

”Allmän förvaltning” är ÅSUB:s snäva serviceklass (exkl. stödtjänster och kommunalförbundens administration); 2024 används eftersom Mariehamn omklassificerade 2025. Skolkostnaden är nettodriftskostnad per elev — kommuner med mycket få elever (Kökar 3, Kumlinge 14, Brändö 18) får instabila tal. Lumparland och Kökar har negativt ackumulerat resultat och soliditet under 10 % — klicka på kommunen för granskningen.